Barn vistas allt mindre i naturen – därför behövs Scouterna

Stockholms 12-åringar vistas mindre i grönområden jämfört med för tio år sedan, visar en ny undersökning från Region Stockholm. Trots att hälsofördelarna med att vistas i naturen är många, så är det ändå en stor grupp barn som spenderar lite eller ingen tid alls i naturen. Men genom Scouternas verksamhet kan natur och friluftsliv göras mer tillgängligt för fler barn och unga.

Uppväxtort och bakgrund kan till stor del påverka ens relation till naturen. Tyvärr visar en ny undersökning från Region Stockholm att barn vistas allt mindre i naturen nu än för tio år sedan. 2011 var 83 procent av Stockholms 12-åringar i ett grönområde en gång i veckan eller mer. 2019 var siffran nere på 76 procent.

En av fyra 12-åringar spenderar alltså liten eller ingen tid alls i naturen, trots att flertalet undersökningar visar att vistelse i grönska har positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan.

I Scouterna är natur och friluftsliv en viktig och naturlig del av verksamheten. Här får barn och unga lära sig allt från att göra upp en eld eller hur man gör olika slags knopar till kunskap kring demokrati och ledarskap. I en utvärdering av den internationella scoutrörelsens verksamhet fann man bland annat att deltagare upplevde högre personlig kontroll, hade starkare empati och respekt för andra och upplevde högre nivå av meningsfullhet med livet jämfört med icke-deltagare. Dessutom hade deltagarna en högre nivå av fysisk aktivitet än icke-deltagarna.

Möjligheterna till friluftsliv skiljer sig dock åt mellan olika samhällsgrupper. En av fyra 12-åringar i Stockholm vistas alltså liten eller ingen tid alls i naturen, men mycket tyder på att den siffran är ännu högre bland grupper med låg socioekonomi. Många utomeuropeiska invandrargrupper bor i storstädernas förorter, varav många klassas som socioekonomiskt utsatta, och rapporter visar att personer som invandrat eller vars föräldrar invandrat från ett land utanför Europa vistas mer sällan i naturen jämfört med andra.

Detta vill Scouterna ändra på och göra scouting och friluftsliv mer tillgängligt för fler, bland annat genom att starta upp scoutverksamheter på platser där barn och unga redan befinner sig. Ett exempel på ett projekt är ”Äg din natur”, där Scouterna tillsammans med en skola i Husby har erbjudit scouting på elevens val och på friluftsdagar. Utvärderingar visar att eleverna som deltagit känner sig tryggare i naturen, har fått bättre självförtroende och blivit bättre på att samarbeta.

Nu kan du ge fler barn möjlighet till en meningsfull fritid. Genom att ge en gåva på minst 100 kronor till Scouternas insamling Stödstrumpan ser du till att göra naturen och friluftslivet mer tillgängligt för barn och unga. Som tack får du ett gåvokort med tygmärket Scouternas Stödstrumpa 2023, som du kan behålla själv eller ge bort till någon.

Fakta:
Miljöhälsorapport 2021, Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm
Friluftslivets möjligheter, En kunskapssammanställning av friluftslivets nytta för individ och samhälle, Naturvårdsverket och Svenskt friluftsliv (2020)

Om Scouterna

  • I Sverige finns drygt 75 000 scouter och cirka 1 000 scoutkårer.
  • Scouterna ger barn och unga från alla delar av samhället chansen att uppleva äventyr tillsammans, växa som människor och göra världen bättre.
  • Scouterna har 90-konto, och arbetet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll och Giva Sverige.

Nästa artikel