Svenska kycklingar hålls instängda i små burar, får inget dagsljus och matas med antibiotikapreparat. Det är tre vanliga myter om uppfödning av kyckling i Sverige. Men Anna Silvera, doktor i etologi och djurskydd för Svensk Fågel, slår tillbaka.
– Det stämmer inte. I Sverige har vi väldigt strikta regler och lagar kring djuruppfödning, till skillnad från andra länder, säger hon.
I Sverige är det förbjudet att föda upp kycklingar i små burar, det finns strikta krav på dagsljusinsläpp och djuren behandlas enbart med antibiotika ifall de är sjuka – och då på veterinärens ordination.
– Till skillnad från hur kycklingar har det i större delen av Europa och övriga delar av världen, så har vi i Sverige troligtvis världens tuffaste djurskyddslagar. Och kraven på de bönder som är medlemmar inom Svensk Fågel går ännu längre, säger Anna Silvera.
Djurhållningen hos de bönder som är medlemmar inom Svensk Fågel håller en nivå som är mycket hårdare än vanlig svensk djurlagsstiftning. Bönderna utbildas kontinuerligt och följer bland annat 31 specifika tekniska krav gällande djurens miljö och skötseln i stallarna.
Ett obligatoriskt krav är till exempel att man granskar fåglarnas fötter.
För 20-30 år sedan kunde man se stora problem med kycklingarnas benhälsa, något som var kopplat till genetik och tillväxttakt. Det här har man fått bukt med och det är idag inget större problem. Däremot använder man i dag djurens fothälsa som ett sätt att ta reda på hur de påverkas av sin miljö.
– Felblandningar i fodret, undermåligt underlag eller vissa sjukdomar kan exempelvis leda till skador på fåglarnas fötter, berättar Anna Silvera. Hon fortsätter.
– Som en del av Svensk Fågels kvalitetsprogram kontrollerar man därför djurens fötter och hygien väldigt noga, upptäcks något sätter man in åtgärder direkt.
Innan en bonde får möjlighet att börja leverera kyckling under Svensk Fågels märkning görs ett kontrollbesök på gården för att se så att man lever upp till de krav som ställs.
– En stor del av mitt jobb handlar om att åka runt och besöka de 130 gårdar som är medlemmar hos Svensk Fågel. Och det är väldigt kul att få se så engagerade bönder inom svensk kyckling- och kalkonuppfödning, säger Anna Silvera.
Regelbundna uppföljningar görs även av en oberoende kontrollant för att se till så att standarden upprätthålls. Man kontrollerar både på gårdsnivå, men också vid lastning och transport av djuren.
Kycklingarna inom Svensk Fågel äter ofta spannmål från den egna gården, då man även jobbar med ett kretslopptänk inom organisationen.
– Det är vanligt att bonden själv odlar spannmålet som fåglarna äter, på så sätt kan man undvika långa transportsträckor som ger höga koldioxidutsläpp, säger Anna Silvera.
Läs mer: Bonden Jenny Andersson om Svensk Fågel: ”Därför är det en självklarhet för mig att vara medlem”
En annan sak som är unik för Svensk Fågel som branschorganisation – medlemmarna är med hela vägen från kläckning till slakt. Det gör det lätt att överblicka djurhanteringen och följa upp så att allt sköts, både för djurens bästa och för miljön.
Det kan verka svårt att kontrollera hur kycklingar mår på grund av det höga antalet djur i en och samma flock. Men här är dagens teknik ett väldigt bra hjälpmedel.
– Bönderna använder sig bland annat av tekniska ventilationssystem som automatiskt reglerar luft och värme i stallarna, säger Anna Silvera.
Och det finns fler möjligheter med modern teknik: I en studie där kameror kopplats till datorsystem har man kunnat övervaka kycklingarnas beteende även när bonden inte är på plats. Något som bland annat visat att samspelet mellan bonden och kycklingarna spelar en stor roll.
– Bönderna går runt bland sina fåglar minst två gånger per dag och man har kunnat se att relationen till djuren är väldigt viktig både för kycklingarnas välmående och produktionen, säger Anna Silvera.
Böndernas engagemang sträcker sig ännu längre: Varje år avsätter nämligen medlemmarna inom Svensk Fågel pengar till forskning som hjälper till att driva utvecklingen framåt inom livsmedelssäkerhet, djuromsorg och hållbar produktion.
För trots att det svenska arbetet med djuromsorg är världsledande så strävar man hela tiden efter att bli bättre.
– En god djurhållning är inte bara viktig för fåglarna, det kan även påverka folkhälsan. Friska kycklingar behöver till exempel inte matas med antibiotika, något som är skadligt för både konsument och djur, förklarar Anna Silvera.
Kolla hit: 5 MÅSTEN i köket när du ska hantera färsk kyckling – det här borde alla läsa.
